Ambivalens

Lördag-måndag spenderades i Göteborg, först på styrelsekonferens och 15-års firande av SKR . Jättebra program där vi diskuterade om roller, organisering, konflikthantering m.m, och såklart banketten på lördag kväll!

På söndag em träffade jag finaste Anna, vardags-vännen som flyttade till Gbg i somras och som jag inte träffat sen juni. Så himla mysigt att äntligen få se hur de bor och få en bild av hur livet i Gbg funkar. Det var tänkt att vi skulle gå på julmarknaden på Liseberg - men det var stängt pga den storm som blåste genom stan. Istället blev det spårvagns-åkning runt stan, mysigt det med. Igår em åkte jag hem till katterna som jag saknat så!


Det uppstår alltid samma tankar och känslor när jag varit på en tjejjoursutbildning/konferens. Känslan av att "det är ju det här jag ska göra, det är ju det här som jag brinner för". Jag har kunskap, jag är duktig i dessa frågor. Jag har ju sagt till mig själv att jag någon gång ska (förvärvs)arbeta med dessa frågor. Det känns som att det är nu. Dessvärre växer inte såna jobb på träd, och oftast är det projektanställningar. Igår kväll scannade jag av nätet efter jobb. Kände överlag när jag var i Gbg att jag är i behov av förändring. Jag vet inte vad den förändringen ska bestå i, det har jag inte kommit fram till ännu. Idag när jag varit på jobbet har jag känt att nej, det är inte detta jag har utbildat mig för, det är inte detta jag egentligen vill. Samtidigt vet jag att jag gör ett bra jobb, vilket ju måste innebära att jag är bra på att gå in i min yrkesroll.

Samtidigt - jag har asbra kollegor, en chef som förstår att jag ibland är borta i längre perioder och jag gillar (för det mesta) att jobba med brukarna.  Det är tryggt och bekvämt. Idag var en sån dag som jag har ibland - när jag stör mig på nästintill alla brukare och känner att jag inte har något tålamod alls. De dagarna passar det inte så bra att jobba som boendestödjare. Jag behöver fundera mera, och våga låta de tankarna och känslorna komma fram. Jag vet att december brukar kännas tung, jag vet att jag brukar ha mycket tankar och ibland känna att jag har gråt i halsen. Det brukar gå över, om jag tillåter mig att bryta ihop och komma igen.